Emil Uleander - Cobab

I stora byggprojekt avgörs mycket långt innan första spaden sätts i marken. Det handlar om att förstå förutsättningarna, räkna rätt från början och skapa samarbeten där alla vet vad som gäller.

Men för Emil Uleander handlar rollen som chef inte bara om kalkyler och ekonomi. Den handlar i lika hög grad om människor – om att få olika yrkesgrupper att fungera tillsammans, skapa tydlighet i komplexa situationer och bygga ett lugn i projekt som ofta rör sig snabbt och under stor press.

Under hans ansvar ligger några av Sveriges mest omfattande badhusprojekt, där stora investeringar och tekniskt avancerade lösningar kräver precision i varje led.

Samtidigt återkommer han hela tiden till det som börjar allt: relationerna, förtroendet och förmågan att få en arbetsplats att fungera i praktiken.

Det är där Emil verkar röra sig som mest naturligt

– i skärningspunkten mellan människor, beslut och byggande, där rätt förutsättningar i början ofta avgör utfallet i slutändan.

Om man börjar i den ekonomiska delen – vad händer egentligen när underlaget inte stämmer i ett projekt?

Det kostar pengar. Så enkelt är det egentligen. Men det som ofta är värre är att det skakar om hela förtroendet i projektet. Har man räknat på något och det visar sig bli fel, och man inte riktigt kan förklara varför – då börjar det att skava. I våra projekt kan det handla om investeringar på 600 miljoner kronor eller mer. Då är det klart att små fel i början kan bli stora pengar i slutändan. Det gäller att ha koll hela vägen, annars rinner det iväg utan att man riktigt märker det. Och allt börjar egentligen där – i att underlaget stämmer från början.

När ni går in i ett projekt tidigt tillsammans med beställaren, vad är det första ni tittar på?

Det är alltid samma sak egentligen: förutsättningarna. Ofta vet beställaren vad de vill ha – ett badhus, en simhall, en viss funktion. Men marken där det ska stå är fortfarande ganska okänd. Så vi börjar med att ta reda på vad vi faktiskt står på. Geotekniska undersökningar, inmätningar och karteringar. Man behöver ett nolläge. Något att utgå ifrån. För utan det går det inte att räkna rätt.

Så ekonomin börjar egentligen i mätningen?

Ja, det gör den. För om du inte vet vad du bygger på så chansar du. Och i den här typen av projekt blir det väldigt dyrt att chansa. Det kan vara att marken är sämre än man trodde, att man måste påla djupare, eller att massorna inte alls beter sig som planerat. Sådant påverkar direkt ekonomin. Det är därför vi lägger så mycket vikt vid att få in rätt data tidigt.

Kan en bra mätning faktiskt avgöra ett projekts ekonomi?

Ja, absolut. Vi hade ett projekt, ett badhus, där det blev väldigt tydligt. Där hade vi bra inmätningar och mängdberäkningar som låg till grund för markjobbet. När entreprenören sedan kom tillbaka med sina siffror kunde vi göra motmätningar och kontrollera vad som faktiskt hade gjorts. Och där skiljde det sig ordentligt – det handlade om flera miljoner kronor. Det är inte teoretiska pengar. Det är verkliga pengar i ett verkligt projekt.

Vad är det som gör att beställare kan spara pengar genom att arbeta på det här sättet?

Det handlar mycket om tydlighet och att göra rätt från början. När vi går in i samverkansprojekt gör vi det tillsammans med beställaren. Vi försöker tidigt förstå vad de faktiskt vill ha och vad det kommer att innebära i praktiken. För i början är allt ganska öppet. Man vet att man vill ha en simhall, men inte exakt hur den ska se ut, hur den ska användas eller vad marken kräver. Då är vår roll att hjälpa till att konkretisera det. Vi tar fram underlag, räknar på olika alternativ och visar vad det faktiskt kostar. När beslutet väl tas vet alla vad man har framför sig.

SAMARBETE FÖRE PRODUKTION

Så ni hjälper egentligen beställaren att göra rätt beställning från början?

Ja, det kan man säga. Och det är ganska mycket det jobbet handlar om. Att göra det tydligt innan man börjar bygga. För om man gör fel där, då följer problemen med hela vägen.

Vad är den största ekonomiska risken i ett byggprojekt?

Det är att man fattar beslut på fel underlag. Det är nästan alltid där problemen börjar. Och de problemen tenderar att bli dyra ju längre in i projektet man kommer.

Vad är det som gör din roll som projektchef komplex i det här sammanhanget?

Det är väldigt mycket människor. Man kan ha hur bra kalkyler och teknik som helst, men till slut handlar det om relationer. Man kommer in i ett projekt där man ofta inte känner varandra sedan innan. Då måste man snabbt bygga förtroende. Och det måste vara äkta – annars fungerar det inte. Det är nog den största utmaningen.

FÖRTROENDE FÖRE KALKYL

Hur viktigt är långsiktiga samarbeten i sådana här projekt?

Det är avgörande. I badhusprojekt är produktionstiden ofta ganska kort i relation till komplexiteten. Då finns det inte tid att lära känna varandra under resans gång. Man måste veta vilka man jobbar med från början. När man har den tryggheten kan man fokusera på att lösa uppgiften istället för att kontrollera varandra.

Hur ser du på utvecklingen inom mätning och kartering i byggbranschen?

Den har varit enorm. Förr stod man ute med instrument och tog punkt efter punkt. Idag flyger man med drönare och får miljontals datapunkter på kort tid. Man ser hela platsen i 3D, kan snurra runt den och förstå den på ett helt annat sätt. Det gör att besluten blir bättre – och kalkylerna mer träffsäkra.

Du har gått hela vägen från arbetsledare till projektchef och nu arbetschef. Hur viktig är den erfarenheten?

Den är helt avgörande. Man har stått där ute själv. Man vet hur det är när kranar lyfter tungt material över huvudet, när många människor rör sig samtidigt och när det måste fungera här och nu. I de mest intensiva perioderna kan det vara över hundra personer på plats. Då gäller det att allt flyter, annars stannar allt. Man blir lite som ett smörjmedel ute i organisationen. Man ser till att saker löser sig när de kör fast. Det är nog den största nyttan med att ha gjort alla steg själv. Och i min nya roll handlar mycket om just det – att stötta nästa generation in i de rollerna, så att de får rätt förutsättningar att lyckas och kan växa in i sitt ansvar på samma sätt.

Vad tycker du är det mest tillfredsställande med byggbranschen?

Att det blir något på riktigt. Man kan lägga ner flera år av arbete, planering och problemlösning – och till slut står det en byggnad där. Det är konkret. Det går att ta på. Och det är svårt att slå den känslan. I slutändan handlar det om att göra rätt från början. Då sparar man både tid, pengar och förtroende.